31/8-08
tills gnistan i dina ögon försvinner
och tills strykan i dina ord tynar bort
du skulle inte lovat saker du inte kunde hålla
du skulle inte varit rädd att vara ärlig
dina löftes svaga fästen, min uppgivenhet om att tro dem
det är som att lita, utan att säga det innersta
som att äta fast man är mätt.
Kommentarer
Postat av: emsela
Din vackra jävel!
Trackback